Juristen tipsar - så undviker du tvister i dina byggprojekt! Del 3

Author:
Karin Höckert

Vid entreprenadavtal är tiden en central faktor för alla inblandade parter. Beställaren är å ena sidan intresserad av att ta entreprenaden i bruk och entreprenören å andra sidan vill använda sina resurser effektivt, så att de är redo inför nästkommande projekt. Samtidigt är det vanligt med ändringar från beställarens sida och oförutsedda markförhållanden. Till och med vädret kan ställa till det ordentligt. I den här artikeln klargör Carl Lindblom, jurist på Madvisor Law och expert på entreprenadrätt, för några begrepp som är viktiga att känna till, hur de skiljer sig åt och vad man ska tänka på vid entreprenadavtal. Håll tillgodo!

Kontraktstid, entreprenadtid och tidsplan

Att tid är A och O vid entreprenadavtal vet vi, och därför är det viktigt att reda ut ett antal begrepp som på olika sätt berör det. När det är tal om entreprenader pratar man ofta om kontraktstid och entreprenadtid. Kontraktstid är den tid som beställaren och entreprenören har avtalat att entreprenaden ska ta, medan entreprenadtid är den tid som entreprenaden faktiskt tar. För den här artikeln står begreppet kontraktstid i fokus, eftersom det är kring kontraktstiden tvister oftast uppstår. För att undvika tvist är det entreprenörens uppgift att redovisa utförandet i en tidplan, så att arbetet fortskrider enligt tidplanen. Därför kan en väl genomarbetad tidsplan också vara ett bra bevismedel om konflikt uppstår mellan parterna. Exempelvis kan den visa vilken del av arbetet som påverkat en eventuell försening, och hur den ska beaktas i förhållande till reglerna om tidsförlängning av kontraktstiden.


Förseningsvite eller skadestånd?

Vad kan hända om planen inte håller och tiden springer iväg? Då kan det bli aktuellt med förseningsvite, men för att det ska bli aktuellt måste beställaren och entreprenören ha avtalat både om att förseningsvite ska utgå samt storlek på vitet. Om ett sådant avtal inte finns hanteras förseningen istället utifrån skadeståndsrättsliga regler. Då måste beställaren kunna visa att skada skett på grund av förseningen, vilket inte alltid är så lätt. Därför är det en god idé att reglera frågan om förseningsvite eller ej redan på förhand.

Hinder

Men förseningar landar inte alltid i viten eller skadestånd, och det finns omständigheter som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning. Dessa hinder kan handla om:

• omständigheter som beror på beställaren eller något förhållande på dennes sida,

• beslut från myndigheter,

• omständigheter som är närliggande till att vara av arten ”force majeure”, det vill säga oväntade och oförutsägbara händelser och effekter som ingen av parterna kunnat

påverka,

• osedvanliga väderleks- och vattenståndsförhållanden samt

• andra hinder som entreprenören inte har vållat, räknat med eller kunnat undvika.

Om ett av ovanstående hinder föreligger ska entreprenören ges nödvändig förlängning av kontraktstiden. Vad som på pricken avses i varje punkt finns inte utrymme att gå djupare in på i denna artikel - däremot är det värt att notera att möjlighet till tidsförlängning kan finnas, vilket kan påverka en eventuell skyldighet för entreprenören att utge förseningsvite på grund av överskriden kontraktstid. Entreprenören kan också ha rätt till kostnadsersättning vid hinder som framgår av första punkten i listan, det vill säga hinder som beror på beställaren.


Forcering

Vad kan man då göra i en situation med hög risk för att kontraktstiden överskrids? Om så är fallet är entreprenören skyldig att på beställarens bekostnad vidta en så kallad forcering. En forcering innebär oftast att entreprenören utökar arbetskraften eller arbetar övertid. En förutsättning är dock att det sker utan att det orsakar entreprenören en väsentlig olägenhet - vilket exempelvis kan vara att flytta arbetare från en annan arbetsplats till den som är föremål för forcering, utan att det bidrar i förseningar på annat håll. En forcering bör beordras skriftligt, men även muntliga forceringar ska ersättas av beställaren. Forcering kan också göras på entreprenörens egna beslut - om beställaren inte medger en tidsförlängning i syfte att undvika försening. En sådan forcering ska också ersättas om entreprenören kan visa att den varit berättigad till förlängning av kontraktstiden i enlighet med reglerna om hinder eller ÄTA-arbete. Carl Lindblom rekommenderar att alltid försöka vidta erforderliga forceringsåtgärder, eftersom beställarens eventuella förseningskostnader nästan alltid överstiger entreprenörens forceringskostnader.

Vill du veta mer?

Har du fler frågor kring entreprenadrätt och tvister kopplat till det? Eller vill du veta mer om hur du kan undvika tvister i byggprojekt generellt? Härligt! Här och här kan du läsa fler av Carls expertråd. Har du fler frågor? Då hittar du Carl på Madvisor Law i hjärtat av Malmö - redo att hjälpa dig med hur du kan undvika tvister i dina byggprojekt!


Sök här

Missa inget från Fieldly!

Skriv in din email nedan för att prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Läs mer