Du har säkert hört om talas om EU:s lönetransparensdirektiv, men vad innebär det i praktiken? Senast i juni 2026 ska direktivet vara på plats i alla EU-länder vilket innebär nya krav på öppenhet, struktur och ansvar – både för arbetsgivare och anställda. I den här artikeln går vi igenom vad som väntar och hur du kan börja förbereda dig redan idag. Trevlig läsning!
Trots årtionden av jämställdhetsarbete kvarstår lönegapet mellan kvinnor och män inom EU. I snitt skiljer det hela 13 % för likvärdigt arbete, så för att komma till rätta med detta inför EU nu nya regler som omfattar alla. Syftet? Att på juridisk väg tvinga fram mer rättvisa och öppna lönestrukturer. Så även om rättvisa löner kanske inte är något du funderar på dagligen kommer initiativet garanterat att påverka både hur du rekryterar, lönekartlägger och kommunicerar internt.
1. Lön ska anges redan i platsannonsen
Du blir skyldig att ange lön eller löneintervall i samband med rekrytering. Du får inte heller fråga om kandidatens tidigare lön, eftersom fokus ska ligga på rollen och kompetensen för det aktuella uppdraget.
2. Anställda har rätt till löneinsyn
En central del i arbetet för ökad lönetransparens för företag är att medarbetare får rätt att begära genomsnittslöner för andra med likvärdiga arbetsuppgifter, uppdelade efter kön. Du måste därför kunna leverera informationen skriftligen och inom rimlig tid.
3. Lönehemligheter förbjuds
Klausuler som hindrar anställda från att prata om sina löner blir ogiltiga. Öppenhet ska vara norm, inte undantag.
4. Rapportering till myndighet blir ett måste (för vissa)
Enligt förslaget innebär EU-direktivet om lika lön att företag med fler än 100 anställda ska rapportera könsuppdelad lönestatistik till DO. Har du över 250 anställda? Då gäller årlig rapportering.
5. Osakliga skillnader måste kunna förklaras eller rättas till
Om en löneskillnad på över 5 % mellan kvinnor och män i samma roll uppdagas (och objektiva skäl saknas) så måste du agera - direkt.
Under det nya lönetransparensdirektivet måste du som arbetsgivare kunna motivera dina lönebeslut med struktur och tydliga kriterier. Det räcker inte längre med att gå på magkänsla, erfarenhet eller “vad vi brukar betala”, så som arbetsgivare kommer du behöva kunna svara på frågor som:
Det behöver finnas en genomtänkt logik i hur olika tjänster klassificeras. Till exempel: Är en VVS-montör och en ventilationstekniker med liknande erfarenhet och ansvar att betrakta som lika arbete? Om båda jobbar självständigt ute på fältet, har liknande utbildning och liknande inverkan på projektets ekonomi, då kan det räknas som likvärdigt arbete. Har de däremot olika ansvar för personal, material eller kundkontakt, kan det motivera en viss skillnad.
Löneutvecklingen måste bygga på förutbestämda, könsneutrala kriterier - inte på vem som hörs mest eller är mest omtyckt. Exempel på faktorer kan vara: certifieringar, projektansvar, utbildningar, kundnöjdhet eller antal fakturerbara timmar. Det ska gå att peka på vad som ligger bakom höjningen. Om en elektriker exempelvis får lönepåslag med motivering att hen “har tagit mer ansvar” måste du kunna visa vad det innebär, t.ex. att personen har börjat leda team, tagit över kontakt med kund eller hantera beställningar.
Här handlar det om att ha en tydlig och dokumenterad lönestruktur som gäller för alla - oavsett kön, ålder eller bakgrund. Du ska kunna visa att personer i liknande roller får liknande lön och att skillnader beror på sakliga skäl. Det är kärnan i en fungerande lönekartläggning, särskilt inom branscher där roller och titlar kan variera mycket, som i bygg och installation.
För dig som snickare, elektriker, projektledare etc. betyder direktivet stärkt insyn och trygghet. Det blir enklare att förstå vad andra tjänar och att ställa relevanta frågor utan att betraktas som “besvärlig”. Bland annat innebär det att:
Vill du redan nu börja jobba proaktivt med lönestruktur, transparens och marknadsanpassning? Fieldlys Lönekompass är ett kostnadsfritt och lättanvänt verktyg för dig som vill få bättre koll på löneläget i bygg- och installationsbranschen. Verktyget bygger på aktuell lönestatistik från SCB och är särskilt användbart för att:
✅ Jämföra löner inom specifika yrkesroller och geografiska områden
✅ Se hur lönerna skiljer sig mellan kvinnor och män i samma roll
✅ Få en faktabaserad grund inför löneförhandlingar eller personalstrategi
👉 Testa verktyget här: Fieldlys Lönekompass
Lönetransparensdirektivet är ett EU-direktiv som syftar till att minska osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Det ställer krav på öppenhet i löneinformation, förbjuder lönesekretess och kräver rapportering av könsuppdelad lönestatistik från större arbetsgivare.
Ja, enligt direktivet ska företag ange lön eller löneintervall redan i platsannonser. Syftet är att främja rättvis lönesättning baserad på kompetens, inte tidigare lön eller kön.
Små företag med färre än 100 anställda omfattas inte av rapporteringskravet till Diskrimineringsombudsmannen (DO), men måste ändå följa övriga delar av direktivet, som löneinsyn, förbud mot lönesekretess och saklig lönesättning.
Likvärdigt arbete definieras som roller med jämförbar kompetens, ansvar och arbetsbörda – även om titlarna skiljer sig åt. Till exempel kan en VVS-montör och en ventilationstekniker ha likvärdiga roller om deras arbetsinnehåll är liknande.
En lönekartläggning enligt direktivet innebär att arbetsgivaren analyserar löneskillnader mellan könen i likvärdiga roller. Den ska baseras på könsneutral data och dokumenteras. Skillnader över 5 % utan objektiv förklaring måste åtgärdas