Kvinnor i byggbranschen - en väg mot förändring

Catharina Elmsäter-Svärd: Från politiker till byggbranschens ledare

‍

Efter en lång karriär inom politiken, bland annat som infrastrukturminister, kändes steget in i byggbranschen naturligt. Den röda tråden? För Catharina har fokus alltid varit människor och samhällsutveckling: 

“Erbjudandet kom vid en tid när jag varit i politiken i 35 år, varav 25 på heltid, så det var ett naturligt steg att i annan form vara samhällsbyggare. För att människor ska må bra behöver de ett jobb, någonstans att bo samt kunna ta sig däremellan; Allt sånt som byggbranschen skapar förutsättningar för.”

Att verka inom en traditionellt mansdominerad bransch är med andra ord inget nytt för Catharina. Kvinnor i mansdominerade yrken har länge fått kämpa för att ta plats, och även om hon själv alltid har trivts så har hon också sett när andra kvinnor mött motstånd:

“För mig har det alltid känts viktigt för att stötta, säga ifrån eller få till ändring. Jag har helt enkelt fått chansen att använda min trygghet, när andra inte - av olika anledningar - har kunnat.”

‍

Hon konstaterar att branschen under åren förvisso har blivit mer jämställd, men poängterar samtidigt att vi fortfarande har arbete kvar att göra: 

“Jämställdhet går inte bara att mäta i antal kvinnor inom en viss bransch, utan vi måste också titta till maktpositioner. Idag ser vi till skillnad från tidigare kvinnor som är platschefer, sitter i ledningsgrupper, har chefspositioner och är med i styrelser. De blir fler och fler, men det går alldeles för långsamt.”

‍

Nyckeln till framgång för kvinnor i branschen? För Catharina handlar det om rätt nätverk och välfungerande arbetsförhållanden:

“På Byggföretagen vet vi exempelvis att våra nätverk är väldigt uppskattade, särskilt för de kvinnor som är ensamma på sin arbetsplats. Jag vet också att många kvinnor i branschen trivs, så det handlar mer om att få hela pusslet att funka, exempelvis hur arbetstider och resor förläggs. Allt sånt spelar in.”

Julia Ardesjö fann sin passion i snickeriet: “Det här var ju jättekul!” 

‍

Som 15-åring drömde Julia Ardesjö om att bli radiopratare, så när det var dags för praktik gick hon med bestämda steg till Sveriges Radio i Örebro, men blev stoppad direkt i dörren: 

“De sa väl typ “du känner ingen här”. Så då var det bara att åka 3 timmar tillbaka hem igen. Jättebesviken. ‘Vad ska jag göra med mitt liv nu!?’ tänkte jag. ” 

‍

När praktiken inte blev som tänkt kom Julias pappa och hans snickeri till undsättning: 

“‘Kom och snickra med mig istället’ sa pappa. Så jag åkte med honom till ett kontor i Västerås och snickrade lite panel, och kände direkt ‘det här var ju jättekul!’.” 

Det som började som en misslyckad praktik blev startskottet för en karriär inom bygg. När det var dags för gymnasiet valde Julia en träteknisk utbildning, och jobbade sedan i Norge inom järnväg för att spara ihop kapital till sin egen verksamhet: 

“Att jobba på järnvägen var jättekul! Det var jag och 100 gubbar, och folk var så snälla. Gillar man att arbeta så får man respekt ganska fort, och jag är inte rädd för att ta i.”

‍

2014 startade 23-åriga Julia sitt eget företag J.A Trappsnickeri. Sedan dess har hon arbetat mer eller mindre varje dag, och under sina år i branschen har hon både mött utmaningar och sett förbättringar: 

“När jag började arbeta hade jag jättestora problem att känna att jag kunde klä mig ordentligt och säkert. I början jobbade jag i trädgårdsbyxor, som ofta var typiskt rosa med blommor på och med bristande kvalitet. Då kände man att man inte var inkluderad i arbetslivet, för ville man köpa arbetskläder hos grossisterna så fanns det inte. Då minns jag att jag kände ‘varför får inte jag vara med?’.” 

‍

På drygt tio år har en hel del hunnit hända, och när arbetskläderna för kvinnor kom förändrades mycket: 

“Det var en jättestor grej! Jag var testpilot för Blåkläders hantverksbyxa och fick tycka till om deras första byxa för kvinnor som hade stretch. Det var inget rosa, inget ‘you go girl’ eller ‘heja dig’. Det var en ordentlig, säker byxa med knäskydd och spikfickor.”

‍

Idag brottas hon med andra frågor. Hur förenar man egenföretagande och ett fysiskt krävande jobb med familjebildande? Julia utvecklar:

“Jag har ju ett väldigt fysiskt jobb, jag jobbar mycket med färg och är i en miljö med kraftfulla vibrationer. Skulle jag bli gravid så behöver jag gå hem efter 3 månader - och vad händer då med företaget? Det där är katastrof, för jag vet inte hur jag ska tänka och hur jag ska lyckas få det att gå ihop.”

‍

Hon efterlyser tydligare information och stöd för kvinnor i branschen: 

“Det finns många frågetecken kring att bli mamma när man jobbar i branschen. Hur fungerar det med VAB och allt de där? Speciellt som egenföretagare. Om det finns back-up och tillgångar så måste det kommuniceras tydligare och på en högre nivå.”

Maria Höök skapar förändring: Svetslågor och systerskap

Hon började som florist, men jobbmöjligheterna var få. Men när Maria hittade en svetsutbildning i sin kommun bestämde hon sig för att testa - och hon har aldrig blickat tillbaka.

‍

Som en av få kvinnliga svetsare har Maria byggt upp en stark närvaro på sociala medier, där hon aktivt arbetar för att inspirera fler kvinnor att välja yrket. 

“I början fick jag en del negativ respons, främst från män, men efter #metoo har det blivit mycket bättre .”
‍

För att skapa en tryggare plats för kvinnor i yrket startade hon Facebookgruppen Kvinnliga Svetsare, som nu har över 500 medlemmar: 

“Jag såg att kvinnor undvek att ställa frågor i de vanliga svetsgrupperna på grund av den tråkiga attityden. Vi behövde en trygg plattform där vi kan diskutera allt från arbetskläder till hur man hanterar graviditet i yrket.” 

‍

För Maria är det tydligt vad som behövs för att fler kvinnor ska trivas i byggbranschen. Och svaret är enkelt: 

“Det bästa vore är att se oss som svetsare och inte specifikt som kvinnliga sådana. Under mina år har jag vid ett flertal tillfällen märkt att manliga kollegor/chefer inte lyssnat eller varit förminskande. Inte för att man haft en dålig lösning, utan just för att man är kvinna. Sluta se oss som “kvinnliga svetsare” - vi är svetsare.”

‍

Framtiden då? Maria är optimistisk, och tycker att mycket redan har förändrats: 

“Jargongen har förändrats, fler företag vill ha en blandning av människor och skyddsutrustning för kvinnor utvecklas mer och mer. Vi går i rätt riktning.”

‍

Framtiden är här, men vägen är inte färdigbyggd 

Catharina, Julia och Maria är överens om att förändring sker, men att det krävs mer. För att fler kvinnor ska attraheras och vilja stanna i branschen behövs bättre villkor, rätt nätverk och en arbetskultur där alla får ta plats. Kvinnliga förebilder i byggbranschen är avgörande för den fortsatta utvecklingen - deras engagemang visar att förändring är möjlig, och deras råd till kvinnor som funderar på en karriär inom bygg är tydlig: Våga satsa. 

‍

Du äger din framtid! Haka på när chansen uppstår, vad kan gå fel? Det blir sällan katastrof, snarare tvärtom - Catharina Elmsäter-Svärd 

‍

Vi har blivit ett gäng kvinnor i branschen nu, och om du behöver stöttning och råd så finns vi här - Maria Höök 

‍

Ingen vet hur man gör från början, oavsett kön. Det kommer bli fel några gånger, men det blir det för alla - så våga testa! - Julia Ardesjö

‍

Key takeaways från artikeln

Byggbranschen genomgår en positiv förändring där allt fler kvinnor tar ledande roller och bidrar till en mer jämställd och inkluderande arbetsmiljö. Genom initiativ och engagemang fortsätter dessa kvinnor att bryta ny mark och inspirera framtida generationer inom byggsektorn.

‍