Skinn på näsan – ska det behövas? Öppen byggbransch i fokus när Hilti bjuder in

Förminskande kommentarer, sexistiskt klotter, låga förväntningar på ens kunskap. Som kvinna i en mansdominerad byggbransch kan du få uppleva en del. Med en serie workshops har Hilti öppnat fönstret för att vädra ut. Vi deltog i workshop nummer två och diskuterade åtgärdsförslag. Hur gör vi, helt konkret, för att göra bygg till en bransch fler kan jobba, och trivas, i?Hilti, tillverkare av verktyg och programvara för den professionella byggbranschen, har med närvaro i 120 länder och mer än 23 000 anställda, koll på branschen. Med en stor del av personalstyrkan engagerad i så kallade direktförsäljningsteam – mer än två tredjedelar av Hiltis medarbetare arbetar i direkt kundkontakt varje dag – vet man hur snacket går, hur kulturen ofta ser ut och fungerar.

Byggkund väljer vaktmästare framför kvinnliga säljare

Våren 2018 har Hiltis kvinnliga nätverk bjudit in aktiva i branschen till workshops med det uttalade syftet att förändra jargongen. Två välbesökta träffar har hållits på företagets skånska huvudkontor och workshopparna går nu på export till Stockholm. Upplägget och frågorna är desamma: dela erfarenheter och komma fram till förslag på åtgärder.Ida Henriksen är account manager på Hilti i Malmö. Hon möter byggkunder varje dag och berättar för deltagarna som samlats i mötesrummet på huvudkontoret hur hon hanterat skiftande bemötande och attityder från kunder.”Vi var två kvinnliga säljare i butiken när en kund kom in. Vi hade på oss våra röda Hilti-tröjor för att det ska vara lätt att se att vi jobbar där. Kunden gick direkt fram till vår manliga vaktmästare och bad om hjälp.”Ida berättar om förvåningen hos kunder när de förstått att hon mycket väl känner till skillnaden mellan el- och varmförzinkad gängstång. Trots att hon är tjej.

Medarbetare som får lov att misslyckas blir bättre

Att jargongen är en del av en större rådande kultur blir väldigt tydligt när olika röster kommer till tals under workshoppens gång.Martina Palmqvist berättar om sina erfarenheter från fordonsindustrin där hon tidigare arbetat. Där är lean-filosofin och tänket kring ständiga förbättringar utbredd vilket, menar hon, bidrar till en öppen kultur där det är okej att misslyckas.Ständiga förbättringar och justeringar är inte bara önskvärt för den lean-inspirerade organisationen, det är satt i system.”Inom Lean finns det tydliga regelverk att förhålla sig till och det blir lättare att genomföra förändringar. De ses inte som något hotfullt.”Idag är Martina verksam inom byggsektorn, en värld hon beskriver som mycket mer sluten mot influenser utifrån. Att göra som man alltid har gjort, och skylla ifrån sig när något går fel, är exempel på attityder hon tycker är vanliga inom bygg. Själv drar hon sig inte för att ifrågasätta och ställer många frågor om varför man gör som man gör. Det är viktigt att våga fråga, menar hon. Dels för att lära sig, och dels för att kunna förbättra det som kan göras på bättre sätt.”Jag får ofta höra att jag har skinn på näsan. Jag har alltid undrat varför. Är det kanske så att vi ska ha en kultur där det inte ska behövas?”Det, tillsammans med en nedärv kultur där misslyckanden betraktas som något obehagligt och olämpligt, gör att förändring blir svårt att åstadkomma. Det blir dubbelt så svårt att få fler kvinnor till bygg när branschen på samma gång är sluten och motvillig till förändringar och influenser utifrån.

Se över jobbannonser och utse mentorer

Den som tar en närmare titt på byggbranschens problem märker snart att ojämn fördelning mellan könen inte är den enda utmaningen. Rekrytering av medarbetare med rätt kompetens är en annan och minst lika stor svårighet.Christel Sylvegård är HR-chef på Climat80-gruppen. Hon berättar att personalbristen är närmast desperat när det gäller yrkesgrupper som VVS:are och montörer.Kvinnor anställer hon gärna, om hon har turen att hitta några med kompetens för jobben hon behöver tillsätta. En jämnare fördelning ger ett bättre arbetsklimat där alla anstränger sig för en god arbetsmiljö.”Manliga medarbetare ser positivt på att fler kvinnor kommer in i bolagen. Det blir lugnare då.”Christel menar att det är hög tid att på allvar ta itu med såväl rekryteringsproblemen som bristen på kvinnor.”Studie- och yrkesvägledare har en väldigt viktig roll. Kan de få fler tjejer och killar att välja program som förbereder för yrken där vi har brist på personal så har vi vunnit mycket.”Att se över byggutbildningarna och göra dem mer attraktiva för tjejer är en annan viktig uppgift, menar Christel och tillägger:”Nolltolerans mot kränkande beteende måste börja redan i utbildningen”.Att det spelar roll hur vi uttrycker oss, det vet vi. Det gäller så klart även i skriftlig form vid exempelvis jobbannonser. Vilka ord väljer man och vilken profil målar de upp?En deltagare som driver ett elteknikföretag berättar att han genom att ändra titeln i en utannonserad tjänst från projektingenjör till projektekonom fick 8 kvinnor att söka av totalt 10 sökande. I det fallet tillät tjänsten det då uppgifterna kunde utföras av en ekonom, en yrkesgrupp som lockar fler kvinnor än ingenjörer.Mentorer för kvinnor i branschen, stöttande och kunniga chefer som vidtar åtgärder och markerar mot olämpligt beteende och jargong nämns också bland förslagen och entusiasmen är påtaglig i rummet. Deltagarna, som alla kommit till Hilti på eget initiativ, är här för att de bryr sig om branschen och vill se förändring. Insikt om problemen verkar god. Viljan att förändra likaså. För, som en av deltagarna i workshoppen frågar:”Måste vi alltid ha den unkna doften av gubbighet i alla sammanhang?”

Ida Henriksen berättar om sina erfarenheter som kvinnlig säljare i en mansdominerad byggbransch.

Detta blogginlägg publicerades ursprungligen på digitalabyggindustrin.se